Ingen smal sak

När man inte känner sig som sitt vanliga jag i kroppen (av vilken anledning det än är) är det mycket av det som i vanliga fall är ytligt kul, som inte riktigt funkar. Träning, städning, springa till tunnelbanan, klä på sig... Allt blir lite meckigare. Och klädshopping som i vanliga fall är ett sant glättigt nöje, blir inte alls samma sak.

Men efter dagens shoppingrunda har jag ändrat mig. Efter att ha skrotat mammaklädesavdelningarna på H&M, Lindex mm och halft deppat ihop över det stora, vida jeansutbudet med små fickor långt isär, eller konstiga knappar, eller randiga pastelltröjor med snörning under bysten sprang jag in på Vero Moda. Och på 15 minuter hittade jag allt jag för tillfället kunde önska. Två olika stretchjeansleggings med dragkedja längst ner, en oversizetröja, en pösig tunn kofta med snörning... och så tre par skor (varav två på 70% rea) på Vagabond.

Nu känns det ljusare. Faktiskt. Och jag ryser lite åt mig själv över ytligheten, men så är det faktiskt just nu. Efter att ha hasat runt i för stora mammabyxor och försökt klämma in mig i mina vanliga skjortor, känns dagens shopping som en fet solig ljuspunkt bland de runda molnen.