Höstprojekt

Vet inte varför jag bloggar på om det, för vem fasen bryr sig om vad jag planerar till hösten, men men...

För mig är alltid hösten en mer inspirerande och naturlig nystart än ett nytt år. Efter semester, ljus och avkoppling kommer idéer, förändringar, förbättringar och nya initiativ utan att man behöver tänka fram dem. Helt av sig själva tar de plats.

Vissa genomför man direkt. Andra ruttnar och skrotas lagom till första höststormen. Några behöver månader eller år för att mogna, och plockas inte fram igen förrän efter en lång lång tid. Alla är välbehövliga, för vem vill leva utan dynamik. Utan inspiration. Utan förnyelse, på ett eller flera plan. Vissa söker den i relationer eller arbetet, jag får mina kickar av betydligt mindre projekt. Behöver de trygga stora ramarna, för att kunna utveckla innehållet.

Under kommande månader vill jag komma till insikt om hur mycket jag ska fortsätta jobba under föräldraledigheten, påbörja den där boken jag tjatar om, dra igång minst två av de (grymma :-)) aff-idéer som jag och min bror utvecklat, börja babysimma med Lilian (en favorit när sonen var bäbis), köpa nya IPhonen (jag ger mig, den är fantastisk, särskilt med Spotify-applikationen då) och fortsätta träningen som gör underverk för kropp och själ.

Först och främst ska jag börja med att införskaffa en ny kalender. En analog en :-)

2 x Michelle

Ända sedan Dawsons Creek-tiden har hon varit en favorit! Gillar utseendet, skådespeleriet och det jag läser om henne i reportage och intervjuer.

Har den senaste veckan sett såväl Mammut som Blown Apart. Den ena jättebra och rörande, den andra jättekonstig - men båda klart sevärda.

Bred last

På senaste tiden har jag lagt märke till en något ökad volym hos kvinnorna i bloggvärlden. Jag slösurfar runt och ser att Elin Kling tycks ha lagt på sig några hekto. Sofi Farman ser något bredare ut än tidigare. Och Gynning kanske ökat några centimeter kring midjan.

Skönt, tänker jag. En sund och bra trend. Kanske lättar min egen vikthetsnoja lite i samma veva.

Allt gott.

Till dess att jag märker samma mönster hos nyhetsbilderna på Aftonbladet och Expressen. Ja, till och med i rubriktexterna. Och på datorns skrivbord, när jag stänger webbläsaren.

Det visar sig att det hela tiden varit upplösningen/inställningarna på sambons dator som inte är i linje med mina. Hela skärmen ser sned och vind ut. Och bredden hos objekten i fråga, är precis lika minimal som tidigare.

(Men vad jag vet så funkar vågen lika bra som tidigare, och när jag nu konstaterar att jag tappat 17 kilo på de tre månader som gått sedan Lilian föddes så känns det rakt igenom bra! Har börjat träna och röra på mig, kommer i gamla kläder och hur roligt det än är att vara gravid och få barn, så tillhör jag i-n-t-e dem som glatt accepterar tio kilos bestående viktökning eller andra stora kroppsliga förändringar, rycker på axlarna och säger "jamen det var det värt". Jag säger inte att det är fel eller knäppt, bara att det inte är min kopp té. Jag vill trivas med mig själv, både mentalt och kroppsligt, och bara vi själva vet och kan påverka vad som krävs för att uppnå den balansen och harmonin hos den egna personen.)

Bikten

Och när jag ändå håller på och berättar om en massa misslyckanden kan jag väl lika bra bjuda på nedanstående pinsamhet.

Det var i den här hallen den lilla larmincidenten hände.

Bilden illustrerar när jag för cirka en månad sedan dels 1) försökte förstå mig på hur modebloggarna gör när de tar bilder på sig själva utan självutlösare (en sådan kan till och med jag hantera... ;)) med speglar som hjälp. Och samtidigt 2) tog tillfället i akt att få mig och dottern på en och samma bild, det händer inte allt för ofta.

Observera hur anstängt leendet är. Observera också hur extremt lite av det lilla dottermiralket som skymtas på fotot.

Illa - på alla sätt och vis.

Larmad!

Efter en mysig dagsutflykt till Factory Outlet i Katrineholm, som för en gångs skull bjöd på ett riktigt bra sortiment, var det dags för uppackning av fynden i hallen hemma.

Gjorde en fåfäng snurr framför spegeln (varför är det bara vid sådana tillfällen som allt går riktigt åt fanders? ;)), tappar balansen men återfår den snabbt genom ett litet steg åt sidan. En microsekund senare hör jag ett krasande ljud, känner en ilande smärta från outer space och ser att jag larmat min häl!! En kvarglömd vit bricka på jackan har trillat loss och lagt sig med nålen uppåt på golvet, och med min tyngd tog sig spikjäkeln ända in till hälbenet. Det är skrik och blod, men sambon fattar allvaret, kommer som en räddande uniforms-wannabe och drar ut larmet med ett resolut ryck. Och så gjorde det inte så ont längre och jag skämdes lite för mitt lilla utspel, men är (nästan) helt säker på att jag inte överdrev ett dugg när det väl hände.

Den som vill vara fin får verkligen lida pin!

Skattjakt

Och självklart blev det en sväng förbi Töreboda även i år, där vår favoritantikaffär i tre underbara våningar finns.

Vi har ju pratat ett helt år om hörnskåpet vi lämnade åt sitt öde. Och ångrade oss. Massor!

Men mirakel kan fortfarande ske (bland buffelhuvuden och svindyra antikviteter). Där stod det. Vårt skåp. Osålt, trots att många varit nära att slå till enligt världens trevligaste handlare. Vi köpte det såklart den här gången och väntar på leverans om ett par veckor.

Och så har jag (well, vi men mest jag) äntligen valt väg när det gäller porslin. Slut på IKEA-tider och nyproducerat skräp utan tanke. Eftersom sambons syrra slagit till på finaste Gustavsbergsuppsättningen så fick det bli något helt annat; Rörstrands Mon Amie.

Jakten har börjat. En kopp här, ett fat där. På Tradera och Blocket jag nu ofta är :-)

Livslyx och dekadens

Två ord som får sammanfatta semesterveckorna såhär långt.

Å ena sidan har jag och vi vilat, slappat, njutit, bara varit, pratat, umgåtts och kopplat bort allt som inte är härligt. Vi har promenerat sakta i grekisk solnedgång, skvalpat omkring i pooler och hav, njutit av livet på landet i Östtjärn utanför Sundsvall, avverkat många timmar i bil, flygplan, på transferbussar och i taxi. Sömn utan avbrott från midnatt till sju. Aldrig har väl avkopplingen varit så total.

Å andra sidan har vi upplevt. Allt möjligt. Tränat med utsikt över sanddynor och hav, på underbara Tylösands hotell och spa. After beach (från sidan, vi hade ju våra två barn med oss.) Bubbelbad. Salta dopp i varma vatten. Nya restauranger varje kväll. Långa frukostar utan klocka som tickar. Konserter. Vattenland och shopping. Rosé och biljard. Balkonghäng och nattpromenader i okända kvarter.

Livslyx och dekadens.

En underbar pause som inte är slut ännu. Miljoner minnen som aldrig försvinner. Ny energi som känns oändlig.

Bilder kommer, den här är lånad från Tylösand så länge.

Out of blogg

Hemma en snabbis och packar om, inför greklandsresan. Återkommer till en skärm nära dig, inom kort, men ligger lågt med bloggandet under semestern.

Har under den senaste veckan hunnit med en hel massa trevligheter, men med om det i både text och bild när lite mer tid finns.

Nu mot tvättmaskinen!