På senaste tiden har jag lagt märke till en något ökad volym hos kvinnorna i bloggvärlden. Jag slösurfar runt och ser att Elin Kling tycks ha lagt på sig några hekto. Sofi Farman ser något bredare ut än tidigare. Och Gynning kanske ökat några centimeter kring midjan.
Skönt, tänker jag. En sund och bra trend. Kanske lättar min egen vikthetsnoja lite i samma veva.
Allt gott.
Till dess att jag märker samma mönster hos nyhetsbilderna på Aftonbladet och Expressen. Ja, till och med i rubriktexterna. Och på datorns skrivbord, när jag stänger webbläsaren.
Det visar sig att det hela tiden varit upplösningen/inställningarna på sambons dator som inte är i linje med mina. Hela skärmen ser sned och vind ut. Och bredden hos objekten i fråga, är precis lika minimal som tidigare.
(Men vad jag vet så funkar vågen lika bra som tidigare, och när jag nu konstaterar att jag tappat 17 kilo på de tre månader som gått sedan Lilian föddes så känns det rakt igenom bra! Har börjat träna och röra på mig, kommer i gamla kläder och hur roligt det än är att vara gravid och få barn, så tillhör jag i-n-t-e dem som glatt accepterar tio kilos bestående viktökning eller andra stora kroppsliga förändringar, rycker på axlarna och säger "jamen det var det värt". Jag säger inte att det är fel eller knäppt, bara att det inte är min kopp té. Jag vill trivas med mig själv, både mentalt och kroppsligt, och bara vi själva vet och kan påverka vad som krävs för att uppnå den balansen och harmonin hos den egna personen.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar