Gott nytt år, vänner och okända!
För mig/oss började det nya året och decenniet på en gräsmatta strax bredvid en vacker sandstrand i Phuket, tillsammans med 1000 andra turister. Det har varit en alldeles underbar semester, fylld av ljuvliga små upplevelser och fritt från stora äventyr. Vi har bara varit, slappat, badat, umgåtts, skrattat och kramats. Lycka, utan "men". Bara äkta glädje över nuet.
Med nytt år kommer alltid nya planer. En del blir verklighet, andra inte. I år har jag lovat mig själv att försöka ta körkortet jag betalt för, att komma igång med regelbunden träning (börjat starkt med 14 pass på femton dagar), börja laga mer mat; nyttig och spännande, och till sist försöka vara lite mer relaxad inför alla "måsten". Det kanske inte gör SÅ mycket om Lilian råkar slicka på hallgolvet en millisekund innan jag hinner fram...
Halkade via Vimmelmamman in på en blogg som är så otroligt sorglig att magen knyter sig hårt och länge. (http://annajansson73.blogspot.com/) Känslan av att "det kunde vara jag eller du eller vem som helst av oss", går inte att blunda för, och vi vet ju aldrig vad som väntar runt nästa hörn. Jag gråter som vanligt, kan inte hitta någon distans utan lever mig in i hur det måste vara för Anna och hennes familj. Och är det någonting man vill ta med sig från den här sortens verklighet, är det ju att det faktiskt aldrig går att veta något alls om framtiden. Ingenting. Och när tråkiga saker händer, vill man ju i alla fall kunna säga att lycka är att ta vara på det som är bra här och nu. Inte vara alltför städnitisk, självkritisk, hypokondrisk, vardagsgnällig eller kontrollbehovig. Komma ihåg att vara den man vill vara, och säga till dem som är viktiga att de är just det. Skapa fina minnen, utan för höga krav på hur det måste vara.
Tillbaka till gladare tongångar. Är väldigt utvilad och känner mig nystartad på alla plan. Utsövd, nollställd inför alla jobbåtaganden och min stora förändring som komma skall, där. Lätt i sinnet och otroligt glad och tacksam för den familj vi har och de senaste två veckornas alla genomhärliga stunder, i all enkelhet.
Peppar, peppar... (kommer man inte ifrån!).
Hoppas kunna bevara den här "semesterkänslan" trots att det skiljer ett halvt jordklot och sisådär 40 grader i temperatur :-)
Kram,
L
1 kommentar:
Hej Linda, ni tycks ha haft en härlig semester, underbart! Jag följer också Vimmelmamman och hamnade då också på Annas blogg. Jag klarade bara av att läsa ett halvt inlägg, det var för jobbigt.
Vad har du för jobbplaner på gång? Ha det bra, kram Maria Lindström
Skicka en kommentar