Värdeord

I mitt jobb med strategier och koncept och kreativa lösningar och så vidare, pratar vi ofta om värdeord.

Den här helgen har jag haft anledning att fundera över dem även privat.

Ibland har man sådana där perioder ni vet, när man funderar över allt och inget. Hur känner jag mig nu, vad det beror det på, vad har jag för drömmar och mål, saknar jag något, kanske för mycket sv något, är det något jag vill förändra och isåfall hur?

Jag tror att det är sunt att liksom utvärdera och reflektera kring stort och smått med jämna mellanrum, för att slippa vakna upp en dag och känna ånger, tomhet, besvikelse eller liknande. För att skapa kraft och energi i vardagen. Viktigt, viktigt.

Nåväl. Just nu är mina "värdeord" inspiration och harmoni. För mig betyder de energikickar, lycka och sprudlande glädje. Har jag dem, har jag det alldeles förträffligt komplett och bra.

De senaste dagarna har jag dock kommit på mig själv med att allt mer behöva söka inspirationen. Var hämtar jag den just nu, och hur vill jag kanalisera den? Jobbidéer och egna projekt vänds och vrids, och istället för att jobba effektivt och rätt, blir det lätt förvirrat och för mycket. Mer tid, mindre nytta. Energin behöver få en kompass och hitta åt rätt håll, just nu spretar tankarna som ett oansat äppelträd i juni. Inte bra. Har varit med om det förut, och vet att det vänder, men innan dess känns allt mer eller mindre frustrerande. Drivkraft finns det gott om, men att vara överallt och ingenstans med nedlagd jobbtid och tankekraft i allmänhet spiller till slut över på den tid som inte ska ägnas åt jobb eller hobbytänkande, och så är förvirringen total. Vilket leder vidare till dis-harmoni. Vilket gör det ännu svårare att överbrygga inspirationsglappet. Och så känns harmonin ännu längre bort. Ni vet vad jag menar. Ond spiral.

I ett annat perspektiv är ju livet självklart mer harmoniskt än någonsin. En blick på dottern, sonen, sambon eller dem alla tre tillsammans och hela tillvaron bäddas in i ett värdefullt skimmer :) Och vore jag den som bara kunde vila mig till kraft, så skulle det inte vara några problem. Men jag är kanske tvärtom, blir stressad över dagar som inte är planerade i minsta detalj och jag vet sedan tidigare, att jag behöver öva på att njuta av lugnet. När det inträffar, faller bitarna på plats.

Jag tror jag ska tillåta mig att grubbla och fundera lite till. Det är ju rätt skönt det också.